Att vara källkritisk är särskilt viktigt i dagens samhälle där desinformation och "fake news" sprids lätt och snabbt på sociala medier och andra plattformar. Genom att använda källkritiska metoder kan man bidra till att skapa en mer informerad och ansvarsfull kultur där fakta och sanning värderas högt.
Det är viktigt att betona att källkritik inte är något som bara är relevant för journalister eller forskare, det är precis lika viktigt för oss vanliga människor som delar på sociala medier. Vi påverkar varandra hela tiden. Riktig research är något som alla kan och bör göra i sin vardag för att undvika att sprida felaktig information eller dra förhastade slutsatser. Genom att vara källkritisk kan man bidra till en mer upplyst och ansvarsfull diskussion och debatt.
Varför är det extra viktigt för oss "vanliga människor"? Därför att vi som vet hur journalistiken idag ser ut och att massmedia ägs av några få aktörer, vi måste göra bättre för att inte vara den ena eller andra sidan. När vi inte litar på dessa kanaler måste vi se till att vara bättre.
5 snabba, lite djupare tips för att testa informationen
- Triangulering: Detta innebär att du söker efter information från flera olika källor och jämför dem för att se om de är överensstämmande eller inte. Ju fler källor som bekräftar samma sak, desto mer tillförlitlig är informationen.
- Kontextualisering: Att förstå den historiska, kulturella och sociala kontexten kring en källa kan hjälpa dig att bedöma dess tillförlitlighet. Det är viktigt att veta när källan skapades, vilket syfte den hade och vem som skapade den.
- Faktakontroll: Att faktakontrollera information är en viktig teknik för källkritik. Det finns flera faktakontrollverktyg och webbplatser tillgängliga, som kan hjälpa dig att verifiera om informationen du hittat är korrekt. Det finns vissa som anses korrekta av mainstream media, kolla både dessa och de alternativa för att kunna jämföra rättvist. Om du använder dig av factchecking-sajter, källgranska även dessa! Vilka finansiärer de har berättar en hel del om det narrativ och agenda de kan ha.
- Källkritiska verktyg: Det finns flera onlineverktyg som kan hjälpa dig att bedöma en källas tillförlitlighet, som exempelvis "The CRAAP Test" och "SIFT-metoden" (se längre ner)
- En femte teknik för att stresstesta sin källkritik är att kolla om liknande situationer har hänt och vad dessa har resulterat i. Har den här informationen delats på samma sätt som en del av en agenda tidigare? Av vem? Kolla bakgrunden så som hur det delas, vad resultatet blev och ifall det kommer från samma personer eller källor.
CRAAP
Craap står för Currency, Relevance, Authority, Accuracy och Purpose.
SIFT
SIFT står för Stop, Investigate, Find better coverage, Trace claims.
Guilt by association
Guilt by association handlar om att dra slutsatser om någon eller något baserat på vilka personer eller grupper de är associerade med. Det kan vara frestande att anta att någon delar samma värderingar som en grupp de tillhör, men det är en farlig väg att gå när det kommer till källkritik och händer hela tiden.
Till exempel, om någon delar en artikel från en alternativ tidning, så räknas de som rasist direkt på grund av någonting som denna tidning tidigare har skrivit eller på grund av en skribent på denna tidning. Ett annat exempel: om du ser en person som bär en tröja med en viss logotyp, och du vet att den logotypen associeras med en viss politisk rörelse som du inte gillar, kan det vara lätt att dra slutsatsen att personen delar samma politiska åsikter som rörelsen. Det kan vara sant, men det kan också vara falskt. Det kan finnas hundratals anledningar till att denna person bär denna tröja just denna dag.
Kanske personen bara gillar tröjans design eller har fått den som en present. Att dra förhastade slutsatser kan leda till att man missar viktig information eller att man sprider felaktiga rykten och påståenden.
Därför är det viktigt att vara medveten om att guilt by association kan vara en fälla när man bedömer källor och information. Det är alltid bäst att fokusera på faktiska bevis och att undvika att dra förhastade slutsatser baserat på associationer. Associationer kan vara av betydelse, men de kan också vara fullkomligt meningslösa och grundlösa. Det kan handla om allt från att någon befinner sig på samma foto som en annan person till att kopplas ihop med ett speciellt parti, grupp eller liknande.
Frågor öppnar, svar begränsar
I min bok "Handbok för Uppvaknande" skriver jag om en del i uppvaknandet där man genomgår en överväldigande fas där man "drunknar" i ny information och hur man navigerar i detta genom att lära sig att ställa frågor istället för att bestämma sig för svar.
Att ställa frågor är en grundläggande del av kommunikation. Vi gör det dagligen utan att ens tänka på det - vi frågar om vägbeskrivningar, matrekommendationer och vad som ska göras på helgen. Men vad händer när det gäller mer komplexa frågor, till exempel när vi försöker förstå en komplicerad situation eller debatterar en kontroversiell fråga? Oftast ställer vi inte frågor på rätt sätt i dessa situationer, här styrs vi oftare av känslor och bestämmer oss snabbt för vad vi ska tycka och vilket läger vi ska tillhöra.
Det är då det kan vara till hjälp att tänka på uttrycket "frågor öppnar, svar begränsar". Det betyder att när vi ställer öppna frågor, såsom "Vad tycker du om det här?" eller "Kan du berätta mer om det?", så ger vi utrymme för en bredare diskussion och flera perspektiv att komma fram. Dessa frågor öppnar upp för nya möjligheter och tankar som kanske inte hade dykt upp annars.
Å andra sidan kan att ge svar begränsa diskussionen till en specifik riktning. Svar kan begränsa oss till att tänka på bara en lösning eller ett visst perspektiv, vilket kan leda till att vi går miste om andra möjligheter. Svar kan också leda till att en diskussion avbryts eller blir polariserad, särskilt om människor har starka åsikter som inte kan förändras. När man har fått ett svar brukar man ofta sluta ställa frågor, det gör att man har bestämt resultatet redan.
Att tänka på detta kan hjälpa oss att bli mer medvetna om hur vi kommunicerar och hur vi kan maximera möjligheterna till en fruktbar diskussion. Att ställa öppna frågor kan också hjälpa oss att förstå andras perspektiv och till och med utveckla vår egen syn på saken.
You must always be willing to consider evidence that contradicts your beliefs, and admit the possibility that you're wrong. Intelligence isn't knowing everything, it's the ability to challenge everything you know
- Okänd
Så nästa gång du hamnar i en debatt eller försöker lösa en komplex situation, tänk på att ställa öppna frågor. De kan leda till en djupare förståelse och fler möjligheter än om du bara ger svar.
Du kan skaffa boken i länken ovan i vilket format du än önskar.
Tills vi ses igen, stay classy,
.A
