I många år trodde jag att det fanns två typer av människor: de lata och de produktiva. Jag var så rädd för att vara en av de lata att jag kämpade, slet och försökte bevisa mig konstant. Jag lärde mig också att jag behövde kämpa lite mer i ett land jag inte är född i med ett språk jag inte växt upp med. Jag vet och har alltid vetat att jag inte är lat och att jag är menad för större saker än att sitta på ett jobb jag hatar vid ett skrivbord 8 timmar om dagen. Det finns människor som är bra på det, det är inte jag. Jag tappar koncentrationen sjukt fort, jag är trött på morgonen men en idéspruta mitt i natten, jag kämpade i många år för att trycka in mig i den boxen för jag ville verkligen passa in där och vara en produktiv, effektiv, framgångsrik kontorsmänniska. Jag blev det också, på ren vilja. Det var det jag trodde att jag ville just då.
Fantastiska saker sker när man slutar kämpa och börjar acceptera. Fantastiska saker sker när man slutar pressa sig själv och börjar lära känna sig själv. "Vad händer om jag lär känna mig själv som en lat jävel då?" frågade en klient. Jag är av den fasta tron att ingen är lat, vi har bara inte hittat saker som är rätt för oss. Vi har alla den där saken som får tiden att flyga iväg, få oss att fastna och försvinna från omvärlden en stund.
När vi tvingar oss att göra saker som inte är till för oss måste vi kämpa mer, vi måste kräva koncentration och fokus, sådant som kommer naturligt när vi gör saker vi älskar. Problemet är att vi har lärt oss acceptera fel saker. Vi accepterar att tillbringa så många timmar på ett jobb som inte gör att vi växer själsligt, vi accepterar att bo någonstans som inte känns rätt för oss, för att rädslan att förändra det är för stor. Vi accepterar och håller tyst. Vi skapar vår egen stress och vi accepterar det, vi kämpar mot vår natur. Istället för att reflektera, ta tid att lära känna oss själva och varför vi är här sätter vi oss framför TV'n. Istället för att hitta ett sätt att flytta till det där soliga landet eller skaffa sitt drömjobb kollar vi på meningslösa TV-program med människor som lever sin dröm. För en stund kan vi glömma att vi är långt ifrån där vi vill vara. Låt oss ändra det. Just precis nu.
Om du har läst mina tidigare bloggposter så vet du redan hur man sätter upp mål. Att sätta upp mål och låta det ligga nerskrivet på en lapp i en låda och aldrig titta på det kommer dock aldrig skapa handling eller motivation för dig. När jag har klienter som vill ha hjälp med målsättning av något slag, till exempel kost börjar jag med att fråga "vad är det du vill ha?". Nyligen hade jag en som ville ha hjälp med att ta sig ur sina invanda rutiner för de gjorde henne deprimerad. Hon sa "jag vill ha bättre hälsa". Jag svarade "Bullshit. Prova igen". Hon stirrade chockat på mig men förstod snabbt att det faktiskt inte är alls vad hon vill, i alla fall inte som slutmål. "Du vill inte ha bättre hälsa bara för att ha bättre hälsa, vad vill du? Vad ska du göra med hälsan? Vad är det du vill. EGENTLIGEN?" Slutligen grävde hon djupare och kom fram till att det hon egentligen vill är att ha ett jobb inom hennes kreativa område. Hon ville gå ner i vikt för det skulle ge henne mod och energi att byta jobb och våga träffa en man hon varit intresserad av länge. Bättre hälsa var inte målet, det var egentligen ett verktyg hon trodde hon behövde.
Bättre hälsa är givetvis bra men vi kan inte nå målen och ta oss dit vi vill i livet om vi inte är helt klara med vad vi vill. Det räcker inte med att säga "bättre hälsa" för det skapar inte motivation, det ger oss inte energin att göra jobbet. Man når aldrig målen om de inte känns realistiska för en själv, om de inte är tydliga eller om man inte förstår varför man har det målet. Så vad är det du accepterar i ditt liv och vad kämpar du för eller emot? Kanske behöver de sakerna byta plats.
Sätt en timer på en timme, sätt dig ner med en skrivbok och reflektera över följande frågor. Du behöver inte ha alla svaren, du behöver bara reflektera. Varför är du här? Varför gör du det du gör? Vad vill du vara stolt över när du lever din sista dag? Vad vill du lämna efter dig? Vilka saker vill du ha gjort? Hur vill du bli ihågkommen? Vad är det du vill? Varför? Vad skulle det ge dig? Vi är bra på att lyssna på andra personer i många lägen vi inte borde. Låt aldrig någon ha en del i dina beslut som inte behöver vara med och ta konsekvenserna av dem. Ta inte med dig andras rädslor. Vad är det du vill? Egentligen?
