När slutar vi se möjligheter?

Den där hemska frågan som alltid gav mig ångest

Det är min orubbliga tro att varje pessimist eller ”realist” egentligen är en drömmare som råkat ut för ett misslyckande och blivit alldeles för rädd på vägen mot sin dröm och nu håller sig sig undan för att inte känna så igen.

Jag heter Aida och jag jobbar med kommunikation och mental träning. Jag hjälper människor förvandla rädslor och begränsningar till möjligheter och äventyr genom att upptäcka sina superkrafter och kunna leva sitt bästa liv. Min önskedröm är att alla människor älskar sig själva och gör denna värld till en fantastisk plats att leva på.
Jag tar min kärlek för kommunikation till massor med olika platser och människor för att hjälpa dem bli sin egen bästa ledare.

Vad vill du bli när du blir stor?

Vad ville jag bli när jag blev stor? Den frågan kommer stå obesvarad tills jag dör. När är stor och varför måste jag välja? När jag var liten var denna fråga lika vanligt förekommande som löss på skolan. Vad vill jag bli när jag blir stor? Jag vet inte, vad finns det? Hur kommer jag bli om jag blir det? Jag vill bli pilot. Nej professionell bungeejumper. Nej! Jag vill ha 100 egna företag. Nej, jag vill bli författare! Möbeldesigner, arkitekt nobelpristagare! Som en person med hög dos av commitment issues som och ett enormt behov av att vara självständig i tidig ålder skapade denna fråga många timmars ångest under skolåren. I en tid då man tidigt skulle bestämma sig för vad man vill bli resten av sin tid på jorden svor jag tyst för mig själv att aldrig behöva leva ett sådant liv. Vad jag ville bli var fri.

På väg hem från en coachingsession häromdagen kom detta till mig så tydligt. Jag har blivit precis det jag ville. Jag jobbar med flera olika delar inom ett fritt område jag älskar och fascineras av att det inte ens finns en titel. Jag har skapat mig de möjligheter jag alltid velat ha. Jag är en fri fågel inom det fantastiska området ”mänsklig kommunikation”. Vad jag gör är att skapa verktyg och möjligheter för människor att se sina vilande superkrafter och börja älska sig själva och sitt liv. Min blyga vision är att människor världen över ska älska sig själva och vara en skapande kraft. Tänk vilken värld vi skulle ha! Om jag hade fått prata med mitt yngre jag nu hade jag sagt något så luddigt som ”följ ditt hjärta”. För mitt hjärta visste att jag inte ville ”bli” en enda sak när jag blir stor. Jag ifrågasatte alltid det förfarandet. Varför måste man bara göra en enda sak? ”För att du måste ju välja ett jobb?” Oförstående blickar.

Jag fyller 35 magiska år detta år. Jag vill inte gå tillbaka en enda dag och jag lider med de yngre. Det är tuffa år ni har framför er, men hallå. Följ ditt hjärta. Det finns lika många möjligheter där ute som det finns tankar i var och en av oss. Jag blev det jag ville bli när jag blev stor. Jag är någorlunda ”stor” nu och jag är fri och allt är fortfarande lika öppet som när jag var 12. Jag kanske ändrar mig imorgon eller om 10 år eller om 15. Jag kommer fortfarande vara jag och full av möjligheter.

Lova mig en sak, ställ aldrig den frågan till barn. Fråga dem vad som får dem att sprudla av glädje. Fråga dem vad de älskar att göra så mycket att de försvinner i det i flera timmar. Fråga dem om alla saker de vill skapa och uppleva. Det är min orubbliga tro att varje pessimist eller ”realist” egentligen är en drömmare som råkat ut för ett misslyckande och blivit alldeles för rädd på vägen mot sin dröm och nu håller sig sig undan för att inte känna så igen.

Du behöver inte bli någonting, allra minst "stor".

Att missa målet i jakten på kristallprydda healers

24 January 2024

Efter att ha sett 'Kalla Fakta – Lockad till självmord' kan jag inte låta bli att ifrågasätta era prioriteringar inom journalistiken. Jag respekterar behovet av att granska alla aspekter av samhället, men det är svårt att förstå varför ni väljer att fokusera på självmordsrisken bland New Age-anhängare när det finns mer brännande och statistiskt sett allvarligare ämnen att ta upp. Låt mig berätta om det område där självmord sker i allra högsta grad: våldtäkt på barn. 

Hemförlossning och kampen om kontroll

16 July 2023

Skribenten har en sorts giftig mundiarré som struntar i all form av vetenskap och evidens. Och det är inte det värsta, hon gör till och med ett försök att tala för barnmorskor, stort misstag. Texten är full av "duktighets-hets". Man kan nästan tro att hon försöker vinna något sorts godhetspris. Ett pris får hon av mig åtminstone "Årets Mundiarré", grattis.

RFSUs "svar" på kritiken

29 April 2023

Efter att min text om RFSUs bok "Snippor och snoppar" har delats hundratals gånger och många andra har lyft problemet med boken så har RFSU fått mail och samtal från föräldrar som vill ha svar. "Delas denna bok ut på våra barns förskolor?" Det här är problemet med RFSUs "svar."